Hojen kom ut på permission


Satt på en försenad buss när det ringde i luren. Hojen var klar. Hmm, klockan är 16:58, hinner jag tillbaka till jobbet, byta om och åka och hämta hojen tänkte jag högt. Jag kunde ju hämta den nån annan dag.

Men, jag bestämde mig snabbt att kliva av bussen och ta en buss tillbaka till stan. Hade bara hunnit 3 hållplatser.

Sen gick jag väldigt raskt, med min onda fot tillbaka till jobbet och förklarade lite snabb för några att jag skulle hämta hojen.

Efter att ha rastat Fari bytte jag om och gick raskt till en annan busshållplats. Fan, hade missat bussen med 2 minuter 😦 Hinner jag? Ja, till 18 ja. Ska jag ringa och säga att jag kommer ändå? Avvaktar lite. Nämen titta där kommer ju bussen, 5 minuter försenad! Vilken tur jag har 🙂

Ska jag ringa och säga att jag kommer, nä, jag borde hinna dit till 17:45.

Självklart hade de ställt min hoj längst in och höll på att stänga kiosken. Fan, jag skulle ha ringt, tänkte och sa jag.

Men när han rullade ut den såg den inte så mycket annorlunda. Det skulle ju göras grejer på den. Det var därför de hade den hemma så länge ju.

Men de som hade monterat kände inte till annat än följande:

  • Höjning av glaskåpan
  • Handtagsvärme
  • Packbox
  • Centralstöd

Och packboxen kunde de inte montera för att pakethållaren var restnoterad. Det kände jag till.

Men jag hade beställt också :O

  • Sänkning av sitsen
  • Handtagsvärme
  • Störtbågar
  • Handtagsskydd
  • Snabbkoppling för laddning
  • USB-uttag

Satte mig på hojen. Kände inte att den var sänkt. Det den inte heller. Den viktigaste grejen 😦 :/

Vågar jag köra iväg? Jag når ju ner, men känner jag mig trygg? Det är vid stopp och start som jag behöver ha tryggheten. Fan!

Körde ändå och tog det lugnt. De får montera grejerna senare. Paff blev jag. Inte nöjd alls. Väntade ett par veckor extra och inte fått grejerna :/

Men det var kul att åka hoj igen. Tog det lugnt för det är grus på vägarna, det var nya däck, jag nådde inte ner ordentligt med fötterna och så hade jag inte kört hoj på 7 månader.

Hojen är kraftigare än man tror, spinner bra (spinner som en katt faktiskt!) och det var lite svårt att hålla hastigheten på alla ställen. Så hastigheten wobblade, men jag vänjer mig vid den snart. Tankade när jag kom hem och det kändes konstigt att ha tanken under sitsen!

Blev mer glad att jag hade beställt packbox för jag fick inte ens in hjälmen i slukhålet.

Det kändes konstigt med blinkers och fick kolla att jag hade slagit på den. Jag vänjer mig nog.

Det blev 13,5 km, det är var Ögonsten har på nacken just nu 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.